Fairtrade – ekonomiskt hållbart?

Intressant inlägg från Inger Mattsson, Scandics hållbarhetschef, om att kedjan har fairtrade kaffe, men inte fairtrade bananer, och resonemanget bakom.
Personligen tycker jag lite fairtrade är betydligt mycket bättre än inget fairtrade – ska företag satsa på att allt ska alltid vara fairtrademärkt, eller ska man vara glad för att lite är fairtrademärkt i varje fall?

På SHIP har vi en stor mängd möten varje vecka. Idag hade vi dock ett speciellt möte – ett möte om hur Helsingborg Stad skulle kunna bli en Fairtrade City, i likhet med t.ex. Malmö.

Mötet var ett iniativ Föreningen för global rättvisa (som driver världsbutiken här i stan), men deltagarna bestod till stor del av tunga personer, som Douglas Jonhag som är inköpschef för Zoégas (Nestlé), representanter från hotell och dagligvaruhandeln som Scandic Horisont (som sedan länge jobbar med sustainability och fairtrade), COOP, Willys och ICA. Även med fanns representanter från Lunds Universitet samt politiker.

Det var 3 saker som behövdes uppfylla för att Helsingborg skulle kunna kvalificera. Lite föränklad var det:

1) Butiker, caféer och dagligvaruhandeln ska erbjuda minst 80 stycken olika etiska produkter – detta krav vet man att Helsingborg redan uppfyller.

2) Minst 50 olika arbetsplatser i staden ska ha etiska varor, så som kaffe, the eller exotiska frukter – detta krav trodde många av de närvarande att Helsingborg redan uppfyller.

3) Kommunen ska i sina upphandlingsavtal ha med att etiska livsmedel ska föredras, samt ha en målsättning att arbeta för etiska varor – detta uppfylls inte i dagsläget av Helsingborg.

Det är intressant att det som låter omständigt, att få näringslivet med på en sådan satsning, redan har uppfyllts. Det som sätter stopp just nu är verkligen bara inom kommunens händer.

Ska bli intressant att följa utvecklingen, och om den lobbyverksamhet som gruppen planerar ger önskade effekter eller inte.

The Destructive Fair Trade Movement

Americanthinker.com, en amerikansk konservativ free-trade sida med fokus på den fria marknadens krafter, har en mycket intressant post där de säger att Fairtrade egentligen inte hjälper, utan gör mer ont än gott, genom att förhindra tillväxt i regioner som är bättre lämpade.
Ännu en belysning på hur komplex den värld vi lever i är. Detta vill du läsa för det är intressanta argument som förs fram – om man håller med eller inte är en annan sak.

Enligt Ubuntu Trading Company själva får en sockerrörsbonde i Malawi eller Zambia ca 4 USD per arbetsdag på plantager som följer FLO-CERT reglerna, d.v.s. är fairtrade godkända leverantörer.

4 USD kanske inte låter så mycket, men när man letar på siffror för hur dem har det i Malawi, hittar man siffror på att medelinkomsten på årsbasis i Malawi är mellan 160 USD och 134 USD. Nu har jag inte lyckats få reda på om dessa beräknas på 365 dagar på året, eller på antal arbetsdagar (vilket skulle vara ca 210 dagar), men hur man än vrider och vänder på det får bönder på fairtrade plantager altså minst fyra gånger så hög inkomst som medelinkomsten är i landet!

Medelinkomsten är i.o.f.s. för alla invånare i landet, d.v.s. den är inte specifik för bönder. Men då 85% av landets invånare bor på landsbygden kan man nog lungt anta att en vanlig bondes inkomst är väl under 4 USD per dag.

Ska även tillägas att Malawi är ett av världens fattigaste länder. 52,4 % av befolkningen levde 2005 under 1 USD om dagen och det ligger på plats 164 av 177 av de fattigaste i världen.

Så även om Ubuntu Cola kostar oss på caféet dubbelt så mycket att köpa in, så får bönderna som producerar det minst 4 gånger så mycket betalt. Även om det i faktiska pengar bara är några ören av det totala priset*.

*Lite snabb uträkning här:
Vit socker (som vi antar är det som används i läskedrycker, i varje fall enligt wikipedia) har de senaste två åren kostat mellan 400 och 800 USD / ton, i snitt ca 600 USD / ton (mycket intressant att se att det åren 2001-2006 låg rätt fast omkring 200 USD / ton). En burk Ubuntu Cola innehåller ca 33 g socker, enligt innehållsförtecknignen. Det ger att sockret i en burk kostar ca 0,02 USD, d.v.s 2 cent, eller ca 15 öre. Betänkt även att detta är inköpspriset på vit, rafinerad socker. Dvs bonden själv får säkert betydligt mycket mindre än 15 öre per burk Ubuntu Cola som säljs. Så köper du en Ubuntu Cola hos oss just nu, som vi säljer för 16 kr i dagsläget, går mindre än 1% av det till själva bonden.
Men, det är ändå avsevärt mycket mer än om den inte skulle vara rättvisemärkt.

Socker ger rent vatten

Fick genom Ubuntu artikeln och efterforskning på sockerodlare i Malawi tips om denna intressanta artikel. Berättar om hur livet ändrades för några bönder i just Malawi när de började odla socker enligt FLO-CERT för 6 år sedan.

Veckans nya produkt som vi tagit in är Ubuntu Cola. Ubuntu Cola har blivit en känd rättvisemärkt produkt i Sverige, och kan ses bl.a. på Pressbyrån och Konsumbutiker – vilket gör den väldigt “mainstream”. Vilket är väldigt kul, förstås.

Egentligen är det ingen direkt ny produkt, vi har faktiskt sålt den tidigare i caféet, men fr.o.m. nu är det vår enda “riktiga” cola, så vi hoppas sälja betydigt mycket mer nu när den inte behöver konkurera med Coca Cola om plats.

Bakgrund
Ubuntu Cola startades 2006 av ett engelsk företag, och har sitt säte i London. Man arbetar mycket med sockerbönder i Malawi och Zambia, som får en skäligare ersättning för det sockerrör de producerar.
Colan säljs i flera europeiska länder, och Sverige verkar vara ett av de länder som har fått som mest genomslagskraft. 2008 sålda man totalt ca 17 000 liter om månaden – nyare siffror har jag dock inte kunnat hitta.

Vad innebär fairtrade för Ubuntu?
Fairtrade är så klart en filosofie i första hand, att man tror på att hjälpa andra. Ubuntu själva säger att de ger sockerrörsbönderna mer betald för sockret som produceras, men hur mycket har jag inte kunnat hitta. Förutom det ger
Ubuntu Cola (Ubuntu Trading Company) 15% av sin vinst innan skatt till Ubuntu Africa Programme, som innebär bland annat stöd för sockerbönderna, samt stöd för “projekt som visar äkta entreprenöranda när det gäller kreativa lösningar för att stävja fattigdom”.
Man kan också följa bonden Elod Kafaukoma liv genom deras blogg. Även om engelskan är lite svårläst ibland, ger det en shockerande ärlig inblick i hur det kan vara att vara sockerrörsbonde i Malawi.

Men produkten då?

Nyttigare cola?
Ryktesvägen har jag hört att Ubuntu Cola ska vara nyttigare. Detta är dock inte fallet, i varje fall inte med hänsyn till sockerhalten. Ubuntu Cola innehåller lika mycket socker som alla andra vanliga colasorter. Detta är enkelt att kolla genom att bara jämföra näringsdeklarationen på lite olika produkter.

Smakar det cola då?
Personligen tycker jag Ubuntu Cola smakar väldigt likt Apotekarnes Cola här i Sveirge. Dvs nästan som Coca Cola, men ändå lite annorlunda. Men inget fel i det, kan jag säga som har som daglig rutin att dricka minst en burk cola.
Omdöme på Ubuntu från cola experter kan du hitta här på fulcola.se.

Är det nördigt?
För alla som kan lite mer om programmering vet att Ubuntu även är namnet på en Linux distrubition, en av de mest använda. Denna text sitter jag själv och knoppar ihop på en liten netbook körandes Ubuntu. Men colan och operativsystemet har inget officiellt gemensamt, förutom namnet. Men själva grundfilosofin är också där – att vara ett mänskligare alternativ.

Är der affärsmässigt?
I vårt café kommer vi sälja Ubuntu till ett pris på 16 kr inledningsvis. Förhoppningen är att kunna sälja det till ett lägre pris, i stil med andra läskdrycker som vi säljer (som 10 kr för ramlösan), för att få upp kvantiteten. Men som läget är just nu är inköpspriset för oss över 8 kr / burk (exkl moms), vilket gör att det inte går att sälja mycket billigare. Vanlig Coca Cola burk kostar t.ex. strax under 4 kr / burk – så det är mer än dubbelt så dyrt för oss att köpa Ubuntu Cola än vanlig cola.

Hur mycket av det dubbla priset bönderna i Malawi får vet jag inte. Jag har dock efterfrågat svar på det från Ubuntu Trading Company. Jag räknar dock med att den största anledningen till det stora prisskillnaden är att Ubuntu Cola helt enkelt inte är ett stort multinationellt företag som Coca Cola, och helt enkelt har betydlgit högra omkostnader för frakt och distrubition.

Så här ser en Ubuntu Cola burk ut.