I veckan var jag på besök i Stockholm, och hade i samband med det skickat iväg en förfrågan till Emma Rung, tillförordnad Generalsekreterare i Fairtrade Sverige, om jag ville träffas över en kopp (Fairtrade) kaffe. Jag har velat lära känna organisationen och hur man arbetar lite mer, och tänkte det vore ett perfekt tillfälle. Det finns mycket information om Fairtrade och Fairtrade Sverige på nätet, men jag hade några frågetecken sen mitt Zambiabesök och jag kännde att det hade varit kul att träffa “Fairtrade Sverige” i verkligheten också – att det ger så mycket mer. Fairtrade handlar för mig om människor – och att få ett ansikte på den svenska delen av organisationen är en del av mänskligheten i Fairtrade för mig.

Jag träffade Emma på Fairtrades kontor i Stockholm, som till likhet med oss på SHIP också ligger i en gammal fabrikslokal mitt i stan (Åsögatan 115, mitt på Södermalm). Det kändes som att det var full fart och aktiviteter som planerades på kontoret – tavlor från Almedalens insatser låg framme som skulle skickas till aktiva som varit med. Och det var fullt med uppställda fairtrade produkter av alla dess slag i bokhyllor och skåp.

Emma och jag tog en kaffe och vårt samtal riktade in sig på några olika punkter.

Fairtrade Sverige som organisation
I Stockholm på kontoret arbetar idag 15 personer, och arbetet är egentligen uppdelat på 2 olika fronter – en del arbetar med kännedom hos konsumenter, dvs PR och saker som Fairtrade City certifierigen, och en del arbetar med leverantörer och företag – att öka utbudet och se till att Fairtrade varor kan köpas på fler ställen.

Själva certifieringsarbetet av produkter och övervakningen av att leverantörer följer dem sker inte i Sverige, utan det sker centralt av FLO, som har sitt säte i tyskland. Här bestäms kriterier för fairtrade certifieringen, och här bestäms hur de övervakas.

En intressant sak som togs upp var hur Sverige ligger till jämfört med andra länder när det gäller konsumtion av Fairtrade varor. Emma sade att Sverige på 7:e plats vad gäller fairtrade konsumtionen per capita, efter länder som England och Schweiz. Vilket är helt ok, men så klart något som man på det svenska kontoret tycker ska vara bättre. Att Sverige ska vara bäst på denna punkt är en självklarhet tycker man.

Råvarupriset och Fairtrade
Ett hett samtalsämne som också är viktigt ur Fairtrades perspektiv är råvarupriserna. Något som märks starkt i Fairtrade rörelsen just nu. Egentligen har inte alla råvaror höga priser just nu, men det är framförallt några “typiska” Fairtrade råvaror har stigit rejält den senaste tiden – som t.ex. kaffe.

Emma tog upp exempel på saker man hade gjort för att säkerställa att bönderna får en del av det höga råvarupriset. FLO centralt har bl.a. valt att höja minimipriset och premien på kaffe. Just för att markera att höga priser nu är bra, men att det inte garanterar högre löner till bönderna, och genom premiehöjningen kan dem garantera att den ökade efterfrågan kommer bönderna till del också. Kompletta ändringar man har gjort för kaffe hittar du här.

Fairtrade och Zambia
Jag berättade även om mitt besök i Mazabuka och Kaleya koorperativet. Jag hade några frågor om hur det är med spårbarheten av produkterna – för när jag besökte sockerrefinaderiet kunde de tex inte skilja på det rättvisemärkta sockret och det vanliga. Här sade Emma att det är ett problem, att man inte kan tillämpa fysisk spårbarhet, men däremot säkrar man att odlarna får rätt betalning, genom så kallad dokumenterad spårbarhet.
En annan fråga som dök upp i Zambia rörde barnarbete. Här fick jag lite förtydligat att om det är ett kooperativ får familjemedlemar hjälpa till i arbetet, så länge det inte hindrar deras skolgång. Däremot är det förbjudet att anställa minderåriga om man har ett stort plantage och jobbar med anställd arbetskraft, snarare än småjordbruk och familjekooperativ.

Det var bra med dessa svar, som var på väldigt specifika frågor, men det förtydliga det hela lite mer för mig. Jag kommer återkomma till detta i min berättelse om Mazabuka.

Fairtrade City certifieringen
Emma, som även innan ordförandeskapet hade ansvar för just Fairtrade City certifieringen i Sverige, var väldigt intresserad för hur det gick för Helsingbog. Hon var ju nere här i våras, i samband med vårt politikermöte. Jag berättade att vi just nu är i ett läge där staden ska göra sin utredning och vi har sagt att vi är beredda att vara till hjälp, samt hoppas vara en remissinstans för utredningen.

Vi hamnade även i en diskussion här rörande politiska ideologier och om det påverkade Fairtrade konceptet, men det finns gott om exempel på att partier från både blocken har drivit och arbetat med Fairtrade frågor. Det var både min och Emmas uppfattning att politisk tillhörighet inte var direkt kopplat till vad man tyckte om Fairtrade. Emma påpekade också att t.ex. den nuvarande konsumentminister Birgitta Ohlsson just blivit en Fairtrade ambasadör, och att Gudrun Schyman deltog i Fairtrades arrangemang under Almedalen. Det finns altså ett stöd bland personer från diverse partier till Fairtrade.

Jag vill tacka Emma Rung för att hon tog sig tid för vår korta kaffestund. Det var trevligt att få ett personligt ansikte på Fairtrade Sverige, och det var ett givande samtal med intressanta synpunkter.

Updatering: Under tiden jag skrev detta inlägg var Emma Rung med i nyhetsmorgon, i söndags (den 25.e september). Mycket bra och förklarande inlägg där, väl värde att se på TV4 play om du missade det!

Detta är egentligen ett sidospår och inte Fairtrade eller café relaterad. Men när jag var i Zambia kom jag, genom ambassaden, i kontakt med ett program som pågick 2003-2008 som hette ASP (Agriculture Support Programme). Detta program arbetade med att underlätta planering och differentiering av mindre hushåll, främst bondefamiljer. Av allt jag lärde känna under den korta tiden jag var i Zambia så lät detta projekt som precis det som behövs för att hjälpa invånarna till ett rikare och stabilare liv.
Jag fick i veckan reda på att en utvärdering av programmet har gjorts, och man ser att det fortfarande har effekter (d.v.s. effekten varade mer än 3 år efter att programmet avslutades) och att programmet hjälp över 40 000 hushåll. Mycket inspirerande och hoppfull läsning, som:

Changed structure of hh [household] decision-making benefitted both male and female hh members through continuity of economic activities as all hh members participate in production, and business ideas are shared and supported by family members. Women have enjoyed increased decision-making power and have become more competent in running businesses and advising in business decisions. Intergenerational benefits may be the most important benefit from the changed decision-making structure enhancing sustainability as older children can continue with businesses; an important factor given the high HIV/AIDS infection rates in Zambia

Rapporten finns att läsa i sin helhet här (den har en bra 4-sidig sammanfattning först).

Hela rapportern säger kanske inte så mycket om man inte kan relatera till hur kulturen och människorna i Zambia är, men precis som Fairtrade vill ge fattiga makt att kunna utveckla sina egna liv så har detta projekt ett liknande mål, och det verkar ha varit en bra succé ocskå.

Nu är det bara att hoppas att fler sådana projekt tas fram, eller kanske t.o.m. blir standard inom utvecklingsinsatser för Sverige och andra länder.

En kort länk till ett bra inlägg hos Emily, som bloggar om “EkoReko” – och som är en driven person inom fair trade rörelsen.

Jag har länge själv funderat på att skriva ett inlägg som klargör lite i just begreppet “fairtrade” – för det finns olika betäkningar som alla inte riktigt betyder samma sak, men ändå nästan: Fairtrade, fair trade, rättvisemärk och rättvis handel.

Så läs på i detta inlägg, om du har några oklarheten i vad som är vad!